Det är med mild, men omisskännlig missräkning jag lägger Carin Bergströms Mitt i byn till handlingarna. Jag hade velat få en genomgång av Sveriges historia från ett högst lokalt, eller kanske snarare flera lokala, perspektiv: utgå från kyrkorna och redogör för livet i byn och kyrksamhet genom århundradena. Borde gå att få ihop, i alla fall om omfånget inte behöver vara mer än de tvåhundra sidor som här presenterats.

Nå, om detta nu inte exakt var vad som bjöds, vad var det då? Visst, kyrkan finns där. Men lika ofta som själva byggnaderna är det fråga om Svenska kyrkan, den mer abstrakta organisationen, och dess göranden och skepnader. Det är också en historia som gärna får berättas, men här stjäl den ofta fokus. Likaså kan man undra varför så många sidor ägnas åt en enskild pastor i Uppland under början av 1700-talet: en förvisso färgstark figur, som höll hårt på att sockenborna skulle komma till just honom för att undfå guds ord och han skulle få den stadgade ersättningen när han döpte, konfirmerade, vigde eller på annat sätt omhändertog församlingsmenigheten (varför detta inte ansågs vara simoni framgår inte), men ändå lite ovidkommande.

Något som mer direkt har med kyrkor och btar att göra är de kartor över kyrkor byggda under olika århundranden, som tydligt visar på när diverse områden hade goda eller sämre perioder; dessa paras med närmare studier av enskilda kyrkor byggda under de olika perioderna, t.ex. värmländska Nyeds historia, som får exemplifiera bergsnäringens betydelse för de svealändska skogslandskapen. Även övriga illustrationer, främst de många fotona, hör till bokens höjdpunkter: såväl interiörer som konst förhöjer texten.

Det finns mycket i boken som är intressant. Helheten hade dock vunnit på att tydligare fundera på vad som är fokus, exakt vad man vill ha sagt. Som det är nu pendlar det för mycket mellan allmän kyrkohistoria, bygdehistoria, anekdoter och arkitekturhistoria för att resultatet skall bli annat än splittrat. Synd. ( )