En bok om språkets förändringar torde åldras snabbare än de flesta: vad som var nytt för tio år sedan är i dag slitet och glömt, hopplöst förglåmat och ibland redan bortglömt. Så är det också ibland närmast rörande att läsa Ord på glid, med sin förtjusning iför men också lätta bortkommenhet inför allt nyspråk som uppstått i samband med internet och mobiltelefoner (den tecknar till exempel sms-ande personer som något att förvånas över. Å tider!). Annat är något robustare, som styckena om ordbildningstrender (användandet av ändelser som -is och -o) eller vanliga språkfel eller östgötsk dialekt.

Temat är alltså egentligen språkförändringar i allmänhet, vilket ger ganska gott utrymme: ord på väg in, som lånord och nybildningar, ord med förändrade betydelser, och ord som är på väg in i glömskan (en del ord har gått hela vägen på de dussinet år som gått sedan boken skrevs: vem talar idag om wap eller håller öråd?). En del är lite långrandigt – internet var som sagt nytt och spännande då, men idag behöver man väl knappast ordlistor över förkortningar eller liknande (eller det kanske är precis vad som behövs – för de leksamma förkortningarna och språkexperimenten är väl idag andra än då, och kanske också sällsyntare) – men det är i alla fall inte en bok som spricker i indignation över att språket förändras, mer än möjligen när folk inte riktigt verkar förstå vad de är de egentligen säger: »att dra sig något till minnet« får mer ovett än att tycka någon »3vlig«.

Boken är nog idag snarare intressant som ett minne över var språket var än hur det höll på att ändras, men det gör inte så mycket. Läsbart är det, även om en del passerat bäst före-datumet. ( )