David Hone (1)

Tyrannosaurs are arguably the most studied dinosaur since the very first fossils of 'terrible lizards' began to pique human imaginations, and scientists now know (with relative confidence) enough about them to fill a 300-page book. One need not be an expert in paleontology to enjoy this read, only to have retained a childlike wonder that these amazing creatures ever existed at all. I look forward to a day when, as the wheels of research continue to turn, full-length books are possible about many other favorite prehistoric personalities.… (más)

A well-done work aimed at the advanced layperson interested in dinosaurs, presumably scientists from fields other than vertebrate paleontology and six-year-olds. Author David Hone covers taxonomy, including what makes something a tyrannosaur (short premaxilla, heterodont teeth, fused nasal bones, long metatarsals) followed by a list of the members of the clade Tyrannosauroidea. Further chapters cover evolutionary relationships with other dinosaurs, geographic distribution, details of skeletal structure, inferred physiology, and ecological relations with other Mesozoic animals. Hone weighs in on various paleontological debates (was Tyrannosaurus rex an active predator or a scavenger; is Nanotyrannus a juvenile T. rex or a different species). Illustrations include lots of skeletal drawings in the text and a photo section with plates of various museum specimens. References general works, technical papers, and blog sites. This is the best of the three books I’ve read on tyrannosaurs (The Complete T. rex, Tyrannosaurus rex, the Tyrant King) although it’s also the newest.… (más)

För sisådär tjugofem år sedan gick jag igenom en tämligen vanlig period för unga pojkar: den när dinosaurier var något av det häftigaste som fanns; enorma saker, med klor och tänder och spikförsedda svansar och massa annat häftigt. Filmen Jurassic Park var som beställningsskriven för mig. Idag har intresset svalnat betydligt; jag kan inte längre räkna upp en massa namn på forntida fåglar (möjligen några fler än vad som strikt anses vara allmänbildning), och nya Jurassic Park har jag inte sett.

Dock: i solidaritet med mitt lågstadiejag, och eftersom den var på rea, plockade jag upp David Hones The tyrannosaur chronicles. Till den där allmänbildningen hör definitivt Tyrannosaurus rex, men detta var endast den tyngsta medlemmen i en grupp som i nuläget räknar in sådär tjugofem dinosaurier (beroende på vem som räknar). Boken försöker ge en så heltäckande bild som möjligt: utvecklingshistoria, anatomi, matvanor, levnadssätt, parningsbeteenden. Släktet uppstod redan under mellersta Jura, och fortlevde sedan i hundra miljoner år; när en meteor slog ner i nuvarande mexikanska golfen för 66 miljoner år sedan och (troligen) orsakade massutrotning fannsT. rex bland offren.

Trots att de fynd vi har är tämligen få så har klurande paleontologer lyckats lista ut förvånansvärt mycket ur bevarade ben och, i några lyckliga fall, fjädrar: vi kan vara någorlunda säkra på att tyrannödlorna var aktiva jägare, jämnvarma, att de lade stora mängder ägg och gav ungarna i alla fall viss vård, att de var uthålliga och hade intelligens som varken var speciellt större eller mindre än andra djurs.

Jag vet inte om mitt tioåriga jag hade uppskattat boken: den är ibland ganska torr, med mycket speciellt osteologiska termer, och den har en klar brist på dramatiska konfrontationer med triceratopser. Mitt nuvarande jag är dock rätt nöjd med att ha läst den och fått lära sig lite, även om det var en aning segt.… (más)