Fotografía de autor
15+ Obras 169 Miembros 2 Reseñas

Sobre El Autor

Incluye los nombres: H. Alving, Hjalmar Alving

Obras de Hjalmar Alving

Obras relacionadas

Saga de Egil Skalla-Grimsson (1240) — Traductor, algunas ediciones1,065 copias

Etiquetado

Conocimiento común

Fecha de nacimiento
1877
Fecha de fallecimiento
1955
Género
male
Nacionalidad
Sweden
Lugar de nacimiento
Kalmar, Sverige
Educación
Uppsala universitet
Göteborgs högskola
Ocupaciones
Lärare
Relaciones
Alving, Fanny (wife)
Alving, Barbro (daughter)

Miembros

Reseñas

De isländska sagorna är fulla med diverse hårdlynta, aggressiva, självmedvetna vikingar som dricker och slår ihjäl, med om inte varm så i alla fall ostörd själ. I synnerhet gäller detta Egil Skallagrimsson: ful och vrångsint, hårt hållande på egen rätt men annars inte den som söker fiende, brutal, ibland rent äcklig, oförsonlig – och samtidigt den vikingatida skald som lämnat det mest hjärtskärande stycke efter sig i form av »Sonatorrek«, där han begråter förlusten av två av sina söner.

Egil Skallagrimsons saga börjar dock generationen innan, med hans farbrors mellanhavanden med Harald hårfagre, och hur detta slutar med att Egils far Skallagrim och farfar Kvällulv (som båda har något av varulv över sig) flyr till Island. Sedermera beger sig Egil tillbaka till Norge, där han råkar i fejd med Erik blodyx och dennes drottning Gunnhild, vilken medför i mycken blodspillan, nidstång och sejd (sagan antyder att det kan ha varit Egil som gjorde att Erik fick fly till England). Det är kanske inte samma dramatiska komposition som kortsagorna eller ens Njals saga, men det är ett gott äventyr som aldrig tråkar ut en.

Tillsammans med Egils har Gunnlaug Ormstungas saga bundits: detta då Helga den fagra, Gunnlaugs sökta brud, var Egils sondotter. Detta är en saga som tycks vara en mer litterär produkt (även om den innehåller mer »Torbein hette en man« som inte tycks leda någonstans och författaren inte är riktigt lika skicklig): den bortfarne friaren och löftet om väntan i tre års tid luktar folksaga. Till skillnad från sagor är detta dock klart isländskt, med skaldestycken för kungar och jarlar, fejd och ända i bråd död. Också bra, men inte riktigt lika välskrivet.
… (más)
 
Denunciada
andejons | Jan 20, 2013 |
Islänningasagornas längd kan variera högst betydligt; från Njals sagas fyrahundra ner till tåtar som ryms på en fyra-fem. I ett sådant läge är en god samlingsvolym av nöden, och fjärde delen av fyra som samlar Hjalmar Alvings översättningar under titeln Isländska sagor innehåller mycket för den intresserade. De flesta islänningasagorna handlar som vanligt om våld och blodshämnd, och även om detaljerna kan skilja sig så visar det sig nästan alltid att man inte kan bygga sin ställning på våld allena; till slut kommer någon att hämnas de oförrätter man begått.

Hravnkel Freysgodes saga behandlar frejprästen Hrankel (en gode var från början en präst och hövding, efter kristendomens införande endast en hövding), som har en ståtlig häst helgad åt Frej som endast han själv får rida på. Naturligtvis sätter sig någon annan på den, och så börjar våldet och tingsmötena innan allt får sin upplösning i en dalgång efter en jakt över heden.

Hönsa-Tores saga berättar om den illa sedde handelsmannen Tore, som vägrar dela med sig av sitt överflöd vid en särdeles svår vinter, varför han avtvingas det med våld. Sedan är allt igång; folk drivs i landsflykt och allmänt kaos uppstår innan ordningen återställs.

Längsta berättelsen är Viga-Glums saga, om Glum vilken som ung man inte verkade ämnad till mycket: tysthet och inbundenhet var inget att yvas över. Han visar sig dock vara en dugande man och blir till slut en stor hövding, om än hård att tas med. Till slut räcker inte ens hans stora förmåga till att med våld försvara sin position, och han slutar sagan blind och maktlös, men fortfarande ruvande på hämnd.

I De sammansvurnas saga berättas om en konspiration för att komma åt Odd, lyckosam köpmann men föga lagförfaren, vilket dock misslyckas när hans far lyckas få ett par av de mer ovilliga och penninglystna sammansvurna att prisge de övriga. Odd återkommer sedan i en separat tåt om en av hans Norgefärder, där tvingas övervintra i lappmarken och sedan måste gömma undan de varor som hans män då införskaffade från Harald hårdrådes ögon då denne förbjudit all sådan handel för alla utom stormannen Einar fluga.

Även de flesta andra tåtar fokuserar på islänningars mellanhavande med norska kungar; hur de stiger i gunst eller riskerar att mista huvudet. Kvaliteten är varierande, från berättelsen om Tok-Hreidar som visar sig inte vara så tokig till Torstein Oxefots strider med troll i de norska fjällen, vilket hade kunnat utgöra god underhållning om inte hela segern visade sig komma inte så mycket av Torsteins förmåga i strid som att han i ett kritiskt läge bestämde sig för att åkalla vite Krist. Propaganda blir sällan bra litteratur.

Överlag är dock berättelserna nog så spännande och med endast sådana övernaturliga inslag som inte är alltför stötande (diverse förutskickelser och gudars vilja som genomförs genom mäns dåd, inte direkta mirakel). Alvings språkdräkt är rätt gammaldags, med pluralformer på verben; tyvärr gör inte närheten till de isländska maneren med skiftande tempus och allmän korthuggenhet alltid så mycket här, men någon gång glimmar någon lakoniskt framsagd utmaning till. På det hela taget är det dock god underhållning för den som uppskattar berättelser som bygger på blodshämnd och vapenbragder.
… (más)
 
Denunciada
andejons | Dec 22, 2009 |

También Puede Gustarte

Autores relacionados

Snorri Sturluson Attributed author

Estadísticas

Obras
15
También por
1
Miembros
169
Popularidad
#126,057
Valoración
4.0
Reseñas
2
ISBNs
16

Tablas y Gráficos