Vad r̃ galenskap? Eller, rt̃tare sagt, hur ser den kvinnliga galenskapen ut? Vi kñner till diagnoser som hysteri, schizofreni och paranoia, men vet mindre om hur dessa diagnoser kan anvñdas av patienterna sjl̃va, som roller eller masker. I Den sr̄ade divan undersk̲er Karin Johannisson vx̃elspelet mellan individ och sjukidentitet, en identitet patienten sjl̃v kan ta v̲er, forma och anvñda. Man kan underordna sig den eller ta makten v̲er den.Titeln syftar p ̄Agnes von Krusenstjerna, Sigrid Hjertň och Nelly Sachs. Till skillnad frn̄ de flesta kvinnor med psykiatrisk diagnos under 1900-talets fr̲sta hl̃ft behl̄ler de sin professionella identitet livet igenom. Det gl̃ler ocks ̄nr̃ de r̃ som djupast inne i det sjuka, intagna p ̄sinnessjukhus. Alla tre vistas, kortare eller lñgre tid, p ̄Beckomberga, ett dr̄hus, en citt ̉dolorosa, inbd̃dad i en park av imaginr̃ frid.De r̃ fd̲da ungefr̃ samtidigt, och de drabbas alla av stor n̄gest. Den blir en central del av deras jag och fr̲s in i olika diagnoser. Allt de dr̃efter gr̲ kommer att betraktas genom detta sjukdomsfilter. Deras eget fr̲hl̄lande till sjukidentiteten r̃ ambivalent. De hanterar den bd̄e passivt och aktivt och behl̄ler i varierande grad ett slags egenmakt v̲er den.De r̃ sr̄ade divor, men p ̄olika st̃t.Karin Johannisson skriver om Agnes von K, Sigrid H och Nelly S utifrn̄ deras patientjournaler. Deras d̲en fl̃ls in i en kontext av kultur, psykiatri, kn̲, kropp, sexualitet allt det som ryms i bilden av kvinnan under modernitetens 1900-tal. [Elib]